Vakna nu föräldrar!

skarmavbild-2017-01-18-kl-12-43-36

Att ha två 15-åringar, en kille och en tjej, är som alla vet lite av en utmaning. Inte för att det är en av varje sort utan för att det just att det handlar om 15-åringar.
I helgen som gick blev det visst lite av en spontanfest här hemma, och det är ju ingen fest utan kröka. Det vet alla, vi har alla varit 15 år och jag kan bara säga att jag hade sjukt kul vid den åldern. Poängen är att ingen förälder har råd att vara naiv när det kommer till tonåringar, de kan verka hur seriösa och mogna som helst men man är en idiot om man låter sig luras. Så är det bara.
Och en fördel med att nu vara lite äldre och ha tonvis med erfarenhet är att man vet vad man ska leta efter och efter jag gjort fynd i soptunnan bestående av tomma Bag-In-Box förpackningar, Vodkaflaska, ölburkar och tomma ciggpaket och fimpar så hade vi de bevisen vi behövde för att förstå att det måste ha varit en jäkligt kul fest. Och med den bevisbördan mot sig så fanns det inget annat alternativ för tonåringarna än att krypa till korset.

Igår ringde jag till de berörda föräldrar och informerade om läget för det är min skyldighet som förälder prata med de andra föräldrarna om vad som hänt, inte för att hänga ut barnen utan för att det här kommer inte vara en engångsföreteelse, det är nu det börjar. Vi måste ligga steget före hela tiden och ifrågasätta allt vad dessa små smarta varelser säger både en och två gånger för det är bara så att tonåringar slirar på sanningen. Jag vill självklart att de ska ha kul med sina kompisar men de är inte mogna för att dricka alkohol och tappa kontrollen, hamna i situationer som de inte kan hantera, ha en liten fest hemma som sen totalt spårar ur pga det stormar in 100 pers. Det handlar om konsekvenser och de är inte tillräckligt mogna för att ha ett konsekvenstänk, de tänker lika långt som näsan räcker. Och lögnerna, de ljuger som en häst travar.

En av tjejerna som varit här ville prata med mig igår och hon började med att ljuga mot rakt upp i ansiktet och jag förklarade för henne att jag redan visste vad som hänt och det var direkt ointelligent av henne att ljuga, då ville hon att jag inte skulle ringa hennes föräldrar för hon hade inte gjort något. Hon och jag verkar ha lite olika uppfattning om vad ingenting betyder, i min värld betyder ingenting just ingenting men hennes uppfattning av ingenting är visst att ha varit full, ljugit för sina föräldrar och lite annat smått och gott. Men visst, jag är lite ju lite stenålders och är av en annan uppfattning av ords betydelse.

Pratade med hennes mamma igår och tyvärr hade den här lilla listiga typen redan berättat sin version för tydligen skulle jag ta ett djupare samtal med min son. Ingen förklaring på varför, problemet är bara han inte var med på festen…
Jag blev helt matt, hur jävla naiv får man vara?! Hur kan man försvara sitt barn utan vilja veta hur saker ting gått till?

Som jag skrev tidigare så har vi föräldrar inte råd att vara naiva när det kommer till barnen, har vi helt glömt bort att vi själva varit där?? Hur var vi själva? Inga änglar skulle jag gissa så varför skulle våra skilja sig från oss? Vakna upp och våga se sanningen säger jag bara! Så snabbt går inte evolutionen, så sluta lev i ett NeverNeverland!

Är det inte bättre att visa barnen att vi bryr oss och när de faller så finns vi där? När de begår misstag så får de ta konsekvenserna av sitt handlade, det handlar om hård kärlek. Låt de lära sig att det det gör ont att leka med elden, hur ska de annars lära sig något om vi ska ta smällarna å deras vägnar?

Kan tilläggas att vårt hus är tvärstängt när vi inte är hemma, ingen får vara här sätta sina svettiga fötter på våra golv. Det är en konsekvens efter helgens utsvävning. De får bara tugga i sig att vi kommer vara som en pain in the butt framöver, men det är vår skyldighet.

Och jag är bara tacksam över att det inte blev som JustD sjöng i ”Var tog den söta lilla flickan vägen?”, ”och så var det bara skortstenen kvar”! Det här kunde ha gått så mycket värre, de hade tur att ryktet om en FF-fest inte spreds som en präriebrand på sociala medier!

Ha en superskön dag.

Kram

Michaela

Annonser

2017 kunde inte ha kommit mer lägligt..

keep-calm-back-to-normal-routine

Det är nästan nu mitten av januari och jag är fortfarande barnsligt förtjust över att 2016 nu ligger ordentligt nedpackat i en låda längst in i garderoben. Med lite distans till nu till föregående år och vad som hände under 2016 så har jag varit helt mentalt slut sedan innan jul, inte orkat med något och inget har varit roligt. Bara varit trött, grinig, otrevlig och jag kan behöver väl inte säga att superlativen inte direkt haglat över mig. Nej, helt ärligt så har jag varit en pain in butt mot alla i min närhet, men jag har bara inte orkat med något. Det som är tråkigt är att barnen fått ta del av en riktig rugguggla som bara klagar över allt, istället för den jag brukar vara. Barnen är rörande överens om att jag i vanliga fall är den barnsligaste av oss alla här hemma, och det kan jag skriva under på.
Något jag är väldigt nöjd över är att skolan börjar den här veckan och nu kan jag komma tillbaka till rutiner och den vanliga lunken igen, det är superhärligt att vara ledig och ha barnen hemma men det är som man brukar säga, ”Faan va skönt det är när man får komma tillbaka till vardagen igen”! Den vardagen man i vanliga fall dissar stenhårt och tycker är totalt osexig och tråkig, men I love it.
Jag har pratat med flera vänner som instämmer i att 2016 var ett tyngt år och var helt slutkörda när julledigheten kom. Mer jobb än förväntat och mer problem på hemmaplan med fru/man, ungar, skilsmässa, dödsfall och osv. Frågan som alltid kommer då är ”När vänder det?” och det undrar jag med. Skulle det inte vara fantastiskt om det skulle vända under här året?? Håller mina tummar för det!

Ett sätt att enkelt konstatera att något är fel är när jag inte ens orkar öppna upp datorn, den är annars min ständiga följeslagare. Börjar känna mig piggare men fortfarande en lång väg kvar innan jag är tillbaka till mitt vanliga jag.
En reflektion jag gjort nu när jag är på väg ur diket är att en anledning till att jag fallit så djupt är att jag inte prioriterat det som har varit viktigt för mig innan som meditation och kontemplation, har inte haft tid eller förmågan att lyssna inåt, och nu får jag betala för det. Jäkla skit, säger jag bara!
Det positiva är jag identifierat problemet och kan börja jobba på det.

Hade tänkt att göra en vlogg men insåg att även om jag kallade in världens bästa makeup-artist skulle jag fortfarande se ut som ett spöke, alternativt som Donald Trump! Inget av det är ett alternativ så ni får helt enkelt hålla till godo med en skriven text. Ska googla nu efter en BH för påsarna under ögonen…

Ta hand om er på det sätt som passar er!

Kram
Michaela